wipe that smile of your face

Men jag kan inte! Jag ler och jag drömmer. Och jag längtar tillbaka. Så mycket att jag utan problem skulle kunna ta mig dit. Det var ett tag sedan jag kände så. Fine att det bara är drömmar men ibland är det så mycket bättre än verkligheten. Jag kan inte sluta le och drömma mig bort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0