Finns det någon värre känsla än att ha panikattack?

Det var så länge sen jag vaknade av en panikattack på grund av dig. Så länge sedan. Det var så länge sedan jag vaknade upp med tårar rinnades längs kinderna och tryck i bröstet. Jag förstår inte varför mitt undermedvetna drömmer om dig och varför jag testas. Men fy, vad det är obehagligt, jag känner mig verkligen liten och obetydlig som ligger och sörjer efter det som hände. Jag fattar inte varför mitt undermedvetna rör om i mitt psyke. Jag förstår inte. Det gör jag inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0